baby baby.

gud va skönt allting känns nu, jag kan inte själv fatta hur det kunde vända så. kanske för att jag faktist har kunnat inse det nu att varför vara ledsen över sån skiit. sånt är livet. det bara är så. jag är glad att de blev som de blev nu. för nu kan jag gå vidare utan att tänka mig för, utan att känna att jag går för fortfram och sårar honom.
jag kan gå vart jag vill, kan träffa vem jag vill, jag säger bara fy fan va gott.:)

puss på dig!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0